Matematiska institutionen

Utbildningsplan för Kandidatprogram i matematik

Bachelor Programme in Mathematics

Senare revision av utbildningsplanen finns.

  • 180 högskolepoäng
  • Programkod: TMA1K
  • Fastställd: 2008-05-08
  • Beslutad av: Naturvetenskapliga utbildningsnämnden
  • Reviderad: 2014-11-13
  • Reviderad av: Naturvetenskapliga utbildningsnämnden
  • Diarienr: TEKNAT 2014/45
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2015
  • Ansvarig fakultet: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
  • Ansvarig institution: Matematiska institutionen

Behörighet

Fysik 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A9) alternativt Fysik B, Matematik E (områdesbehörighet 9)

Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram
Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi och matematik.

2. Mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmets uppläggning

4.6.1 Beskrivning av programmet
Programmet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser som leder till kandidatexamen i huvudområdet matematik. Man kan välja att fördjupa sig i (ren) matematik, matematisk statistik eller matematik med beräkningsvetenskaplig inriktning. Huvudområdet kompletteras med kurser inom fakultetens övriga ämnen eller inom andra ämnen vid Uppsala universitet. Undervisningen anknyter till aktuell forskning.

4.6.2 Övergripande mål för utbildningen
Utbildningen ska ge studenten goda kunskaper inom huvudområdet matematik, och därtill stödkunskaper inom minst ett angränsande område. Studenten får kunskaper inom flera matematiska delområden, och fördjupade kunskaper inom något delområde, t.ex. algebra, analys, logik, matematisk statistik eller matematik med beräkningsvetenskaplig inriktning. Efter avslutat program ska studenten kunna använda sina kunskaper för fortsatta studier på ett masterprogram eller för arbete inom näringsliv eller offentlig verksamhet.

4.6.3 Mål som förväntade studieresultat
Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen (se kap 2) skall studenten inom området för programmet efter avslutade studier

• kunna använda det matematiska språket för att förstå och beskriva vetenskapliga principer samt vara förtrogen med matematiskt tänkesätt och matematisk teoribyggnad
• ha kunskaper om matematiska strukturer av några olika slag
• ha kunskaper i flera matematiska delområden, t.ex. algebra, analys, logik, matematisk statistik och beräkningsvetenskap, samt ha fördjupade kunskaper i något delområde
• kunna använda, jämföra och kritisera olika matematiska modeller för att förklara vetenskapliga fenomen, samt motivera när de olika modellerna är tillämpbara
• kunna tillämpa matematisk teori på områden utanför den rena matematiken
• kunna formulera och lösa problem med hjälp av algoritmer, datorer och program
• vara förtrogen med stokastisk modellering av slumpfenomen, främst inom naturvetenskap, medicin och teknik
• kunna använda matematikens terminologi både i tal och skrift för att presentera och diskutera matematiska problemställningar
• kunna följa kunskapsutvecklingen och värdera nya rön genom att kritiskt använda matematisk litteratur i olika former

4.6.4 Programmets struktur
Under det första året läses grundläggande kurser i matematik och beräkningsvetenskap. Det andra året tillkommer kurser i matematisk statistik, och man fördjupar sina kunskaper i matematik och beräkningsvetenskap. Under år 3 väljer man bland de angivna kurserna, förutsatt att förkunskaperna är uppfyllda, och man gör också examensarbete (15 hp). Förutom nedan uppräknade kurser kan studenten inom programmet läsa maximalt 30 hp kurser ur hela universitetets utbud.

4.6.5 Programmets kurser
Studiegången inom programmet anges i studieplanen. I de fall kursernas poängsumma överstiger 30 hp per termin finns en viss frihet att välja kurser. För detaljerad information se studiehandboken.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

3.2 Lokala beslut
Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 sept inför vårterminen.

I kursplaner gäller följande beträffande ”förkunskapskrav” respektive ”rekommenderade förkunskaper”. Förkunskapskrav: Dessa krav skall vara uppfyllda för att studenten skall antas till kursen. Rekommenderade förkunskaper: De förkunskaper som här redovisas behöver ej uppfyllas för att bli antagen till kursen. Studenten får vara beredd på att vissa moment kräver en extra arbetsinsats om de rekommenderade förkunskaperna saknas.

4.6.7 Betyg och examination
Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.6.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen
Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.6.9 Examen och examensbevis
Rektor utfärdar på begäran examensbevis eller kursbevis över godkända kurser.

Enligt examensordningen för högre utbildning på grundnivå, uppnås kandidatexamen efter att studenten fullgjort kursfordringar om minst 180 högskolepoäng med av universitetet fastställd inriktning, varav minst 90 högskolepoäng skall avse fördjupning inom huvudområdet matematik.

För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Detta skall ingå i huvudområdet. I huvudområdet får 60 högskolepoäng från avancerad nivå tillgodoräknas.

Dessutom ska ett biområde på minst 30 hp ingå.

4.6.10 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott

För att en student skall få påbörja studierna i sitt andra studieår fordras att han eller hon klarat minst 35 av de 60 högskolepoängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets studier skall studenten ha klarat minst 45 högskolepoäng av första årskursen och minst 35 högskolepoäng av andra årskursen.

En student som inte uppfyller kraven för att få börja i andra eller tredje årskursen skall i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren.

För studenter som inte uppfyller givna programkrav registreras studieavbrott. Detta beslut tas av programsamordnaren efter beredning av studievägledaren. Studenten har rätt att yttra sig före beslutet. Studieavbrott registreras på följande grunder:

- studenten har avbrutit studierna utan att själv anmäla studieavbrott eller studieuppehåll
- studenten har inte följt sin individuella studieplan enligt ovan
- studenten har, trots anmaning, inte lagt upp individuell studieplan och prestationerna understiger tröskelvärdet för uppflyttning till högre årskurs.

Den som själv avbrutit eller enligt ovan angivna regler konstateras ha gjort studieavbrott har rätt att tentera inom påbörjade kurser och möjlighet att ansöka om att fortsätta studierna inom programmet när givna programkrav uppfyllts och om plats finns.

4.6.11 Återkommande utbildning, studieuppehåll och studieavbrott

Kandidatprogrammet kan genomgås i etapper. Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan antingen anmäla studieuppehåll för viss tid eller anmäla studieavbrott. Sådan anmälan ställs till teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och inlämnas till berörd studievägledare senast 15 april inför höstterminen och senast 15 oktober inför vårterminen.

Var och en som anmält studieuppehåll för viss tid har rätt att återuppta studierna vid den tidpunkt då studieuppehållet upphör. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.